De så kallade nätdrogerna blir allt mer populära. Lagstiftarna hänger inte med att narkotikaklassa och förbjuda de nya drogerna tillräckligt effektivt. Tillverkarna ändrar snabbt sammansättning när preparaten blir narkotikaklassade – och det blir lagligt igen. Nu kan det bli ändring på det.
Allianspartierna vann i april 2015 majoritet i riksdagens socialutskott för ett förslag om att utreda problemet med nätdroger och den omständiga narkotikaklassificeringen. Regeringen ska nu utan dröjsmål utreda saken och återkomma till riksdagen med förslag. Det innebär frågan om att preparat med liknande grundstruktur ska kunna familjeklassas – istället för att som idag behöva klassa varje substans var för sig – och att även överväga andra åtgärder.
Nätdroger, designerdroger, smart drugs, RC-droger (research chemicals). Fenomenet har många namn. Att dessa droger i medierna ofta får benämningen ”nätdroger” betyder inte uteslutande att preparaten köps via internet. I denna artikel benämns drogerna för enkelhetens skull som just nätdroger. Med dagens lagstiftning hänger inte lagstiftarna med i tillverkarnas tempo. Så fort ett preparat blir klassat olagligt så ändrar tillverkarna sammansättningen och tar fram ett nytt lagligt preparat igen – fritt att sälja tills även den nya sammansättningen blir klassad som narkotika eller hälsofarlig vara. Så fortsätter det. Tillverkarna ligger ett steg före lagstiftningen. En katt- och råttalek som inte fungerar särskilt bra.
Ett stort problem med alla dessa nya preparat är att det är mycket svårt för missbrukaren att veta vad man egentligen får i sig – vad preparatet innehåller och dess toxicitet och styrka. Många gånger är de nya substanserna farligare än de ”vanliga” droger de försöker efterlikna.
– Det är större risker med dem, helt klart. Rent teoretiskt kan man ju beställa vilka kemiska produkter som helst. Det kan ju vara sånt som man kan förgifta hela samhällen med om man stoppade det i vattnet, säger Anders Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Nätdrogerna är huvudsakligen olika centralstimulerande, amfetaminliknande substanser samt syntetiska cannabinoider som doppas i örtmixar. Det populära samlingsnamnet för dessa cannabinoider är spice. Det förekommer även andra drogtyper såsom olika hallucinogener och bensodiazepinliknande preparat. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) senaste undersökning, Skolelevers drogvanor 1971-2014, framkommer det att 6,1 procent av de manliga eleverna i gymnasiets andra årskurs någon gång provat en nätdrog. För de kvinnliga eleverna är motsvarande siffra 2,7 procent.
Det är regeringen som beslutar om vilka ämnen som klassas som narkotika eller hälsofarliga varor. Nationellt forensiskt centrum (tidigare SKL) och Folkhälsomyndigheten deltar i utredningsarbetet av nya substanser. Dagens klassificeringsrutin är att när en substans är utredd och behöver klassificeras så överlämnas ett förslag om detta till regeringen för beslut. För att kunna narkotikaklassa en substans så behöver den bland annat anses vara beroendeframkallande eller ge upphov till eufori. Preparat som lett till dödsfall prioriteras och antalet nya substanser som behöver utredas ökar varje år, enligt Nationellt forensiskt centrum.
Hos Folkhälsomyndigheten är trenden liknande. År 2011 var det endast åtta stycken nya ämnen som reglerades som narkotika eller hälsofarlig vara. 2012 var siffran tolv. 2013 blev antalet 30 och 2014 hela 32 stycken. Under 2015 har antalet redan hunnit bli 42. Statistiken för 2015 år är dock missvisande då det var substanser från 2014 som reglerades i januari i år. Folkhälsomyndigheten har även fått mer personal vilket gör att de kan hantera fler ärenden än tidigare.
Tiden det idag tar att klassificera en ny substans varierar. Det rör sig generellt om en dryg månad för Folkhälsomyndigheten att skapa ett underlag och sedan tar det ungefär två månader för regeringen att verkställa klassificeringen. Anders Persson menar att det behöver skapas en enklare väg fram till klassificering.
– Regeringen vill av praktiska skäl att det ska samlas ihop ett visst antal substanser innan klassificering, eftersom det ska tryckas i en förordningsbilaga. Det gör att en del får väntas in. Läkemedelsverket, som har uppgiften att föra förteckning över narkotika, skickar sedan ut en remiss. Remissgången fördröjer ju tiden det tar innan något träder i kraft, säger Anders Persson.
Text: Jens Gröndahl
Foto: Karl-Erik Sundqvist, Folkhälsomyndighetens pressbilder
Titta på debatten och beslutet om ärendet i riksdagen här.