ÅSIKT:
Hattens behandlingshem ville följa upp hur det gick för deras patienter. Deras egen framtagna statistik visar att det lönar sig för kommunerna att investera i bra missbruksbehandlingar.
– Det är en kvalitetssäkring för oss, säger Miodrag Jankovic (Miki) som är behandlingsansvarig på Hatten.
Behandlingshemmet startade 1993, har genomfört en uppföljning av samtliga 386 inskrivna patienter under 2008-2013. Av de 386 inskrivna patienter hoppade 59 stycken av behandlingen efter kort tid, redan under grundbehandlingen och är därför exkluderade från undersökningen.
–Det är utgångspunkten för undersökningen, säger han.
Skatteverket bästa källan
Hatten har genomfört ett enkelt förfarande genom att intervjua personer som tidigare varit inskrivna på behandlingshemmet. Det handlar om en uppföljning för att se hur de lever i dag. Ett av tillvägagångsätten var att begära ut kontrolluppgifter från skatteverket.
Ett konkret sätt att bedöma om en person är fungerade
–Vi har jämfört hur det såg ut när de kom till oss och hur det ser ut ett par år efter behandlingen. Det är ett konkret sätt att se om en person är fungerande. Vi kollade inkomsten hos en person när han/hon blev inskriven hos oss. I de flesta fall har en klient inget arbete eller någon form av fungerande liv när de kommer till oss,. Om en person efter avslutad behandling börjar få en inkomst, är detta ett tecken på att det börjar gå bra, fortsätter Miki
Hattens klienter har ofta levt långt utanför samhället
Över 70 procent av alla klienter kommer från kriminalvården. De har har sällan haft ett fungerande liv eller inkomst. Hatten har även ramavtal med olika kommuner
–Om någon två år senare efter behandlingen börjar få en normal inkomst är det en stark indikation på välmående och ett fungerande liv. Taxerad inkomst är kanske inte det bästa måttet på om en människa missbrukar droger eller inte men det ger ändå en värdemätare på hur det går för patienterna hos oss. Det skulle inte vara direkt överraskande om människor som missbrukar droger har svårare att behålla arbeten jämfört med människor som inte missbrukar.
En avsevärd förbättring efter behandlingen
Av samtliga som skrevs in vid Hatten 2008 – 2011 var det 52 procent som inte hade någon taxerad inkomst ett år före inskrivningen. Två år efter inskrivningen hade andelen sjunkit till 29 procent. Tre år efter inskrivning var läget i stort sätt oförändrat. De totala taxerade årsinkomsterna från skatteverket för samtliga patienter inskrivna 2008 – 2011, 10 724 100 kronor ett år innan behandlingen, 26 036 900 kronor två år efter behandlingen och 27 337 700 kronor tre år efter behandlingen.
En tuff behandling är grunden till det goda resultatet
–Vi är kända för att vara tuffa. Det är nolltolerans när det gäller alkohol och droger. Vill man komma till oss måste man vara motiverad till en förändring i sitt liv. Vi har också ett omfattade kontaktnät med småföretagare och personer som tidigare varit inskrivna hos oss, som vi använder för att få ut personer i arbete när behandlingen är färdig. De första 28 dagarna på behandlingen sitter patienterna i grupp fån sju på morgonen till nio på kvällen. Ingen får gå ut ensam, man går alltid ut, minst två personer.
Behandlingen utgår från 12-stegsmodellen
–Det första steget är det som vi jobbar med. Erkännandet inför maktlösheten med alkohol och droger. Hela primärbehandlingen handlar om ”första steget”. Sedan flyttar man över till fas två. Den fasen är på tre månader. Då är det olika program som patienten ska delta i. ”Kriminalitet som livsstil” ”Anhörigprogram” och ett program som handlar om sorgbearbetning. Fas tre handlar om att personer kan arbeta ute men bo kvar på Hatten. Behandlingen varar i fyra månader.
Forskning från socialhögskolan visar att bemötandet från Hattens personal är vägvinnande
–Här kan man lära sig något som terapeut, säger Miki. Ofta tror man att det är någon bra föreläsning man haft som är orsaken till att någon stanna kvar, eller tycker man är bra. Så är det i själva verket, bemötandet som är orsaken, säger han.
Text: Christer Renlid
Foto: Joakim Berndes