Gabriel Wikström: Dags att agera mot narkotikadöden!

2012-12-07_Christer-Karlsson_IMG_9195I mitten av 90-talet dog cirka 200 personer årligen en narkotikarelaterad död. Vid millennieskiftet sprängdes 300-vallen. 2008 dog 478 personer och 2013 var siffran 590 döda och nu närmar sig kurvan 700 döda per år.

Huvudproblemet är opioiderna: heroin och morfin men även syntetiska preparat såsom metadon, buprenorfin, fentanyl och en rad andra smärtstillande läkemedel. Heroin och morfin tillsammans dödade 199 personer. Fentanyl, en syntetisk opioid starkare än heroin, kopplas till 66 dödsfall. Metadon och buprenorfin, läkemedel som används för så kallad underhållsbehandling vid heroinmissbruk, har lett till 229 dödsfall.

Vissa som deltar i underhållsbehandling fortsätter sin kriminella livsstil och i det kan ingå att man säljer sina läkemedel vidare till andra missbrukare. En undersökning gjord vid Malmö högskola visar att två tredjedelar av de man intervjuat någon gång gett bort eller sålt sina preparat vidare.

Fram till år 2000 var programmen för underhållsbehandling få och sköttes mycket strikt. Det fanns ett tak för antalet patienter. Gradvis höjdes taket och då ökade dödsfallen. 2005 ändrade Socialstyrelsen reglerna för underhållsbehandling radikalt och antalet kliniker som skriver ut metadon och buprenorfin ökade stort. Strax därefter ökade dödsfallen kopplade till dessa läkemedel kraftigt för att 2010 passera heroin/morfin-dödsfallen i antal.

Mer opioider till salu

Utöver ovan nämnda problem skrivs det i dag ut opioidbaserade läkemedel i högre utsträckning än tidigare. Detta bidrar till att det finns mer opioider till salu på den svarta marknaden vilket lett till att heroinlangarna fått konkurrens de inte hade tidigare. Detta har i sin tur lett till prissänkningar på heroin och de västafrikanska ligor som specialiserat sig på att sälja heroin har ytterligare förfinat sina försäljningsmetoder och är av olika skäl mycket svåra att ingripa mot från polisens sida.

Vi har således i dag en situation där såväl illegala opioider som opioidbaserade läkemedel är vanligt förekommande och förhållandevis billiga, med katastrofala följder som konsekvens.

Gabriel Wikström (S) är inne på helt fel spår när han vill möta denna situation med att göra det enklare att inrätta sprutbytesprogram genom att koppla bort det kommunala inflytandet. Dessa program kan möjligen ha en preventiv effekt på marginalen när det gäller smittspridning av hiv och hepatit C. Sprutbyte introducerades 2013 i Stockholm. Då dog 46 personer heroindöden i Stockholm. 2014 dog 68 personer.

Gabriel Wikström (S) – ta ansvar

Gabriel Wikströms tid som ny på jobbet är att betrakta som avslutad och det är dags för ministern att ta ansvar för den situation som inte på något vis är ny men som blivit mycket allvarlig under de senaste två åren. Det är nu tid att börja agera. Det handlar om att rädda liv och inte en dag får gå förlorad!

Utmaningen ligger i att agera både kortsiktigt och långsiktigt på en och samma gång; att hjälpa de som fastnat i beroende att göra sig fria – det individuella perspektivet – och samtidigt begränsa spridningen av missbruket i samhället – det epidemiologiska perspektivet. En grov skiss till handlingsplan kan se ut såhär:

  • Förebyggande insatser. Skolor bör åläggas att införa en drogpolicy och handlingsplan som talar om hur man agerar praktiskt för att förebygga, ingripa och agera mot missbruk bland eleverna. Gymnasieskolan är särskilt viktig.
  • Tidig upptäckt. Polisen bör i varje län inrätta särskilda enheter som arbetar mot ungdomar och unga vuxna i syfte att ingripa så tidigt som möjligt. Brukandeförbudet i narkotikastrafflagen är ett effektivt verktyg. Samarbete med socialtjänst och sjukvård en nödvändig del för att få en bra uppföljning.
  • Satsa på vård och behandling. Statliga pengar till narkomanvård måste fram för att lätta på trycket för kommunerna i syfte att fler kommer in i behandling. Särskilt viktigt är att kostnaden för LVM-vård sjunker kraftigt. Den förra S-regeringen tog fram pengar för detta och de gjorde stor nytta.
  • Ökad kontroll av underhållsbehandlingen. Reglerna för behandling med metadon och buprenorfin måste stramas upp. En möjlighet är att införa ett licenskrav för att få bedriva sådan verksamhet.
  • Skynda på genomförandet av naloxonutdelning. De studier som genomförts visar att naloxonutdelning har en livräddande effekt bland heroinmissbrukare och därför bör detta påskyndas.
  • Ge polisen rätt att använda kräksirap. De som säljer heroin på gatan förvarar oftast plastkapslarna i munnen. Vid polisingripande sväljer de kapslarna vilket gör det närmast omöjligt för polisen att säkra bevis. Med hjälp av kräksirap – under läkares övervakning – undanröjs detta problem.

Staffan Hübinette
författare och lärare, Tollare Folkhögskola

Per Johansson
generalsekreterare, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS

Christer Karlsson
förbundsordförande, Kriminellas Revansch I Samhället, KRIS

Lennart Karlsson
narkotikapolis, Stockholm

Kerstin Käll
överläkare, Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping

Det här inlägget postades i KRIS, Media, Nyheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *